Tack till våra hjältar!

Den glädjande nyheten om att regeringen äntligen har beslutat att ändra den officiella svenska benämningen av Vitryssland till Belarus har inte lämnat någon svensk belarusier oberörd. Beslutet fick ett stort genomslag i media, vilket har bidragit till att informationen om ändringen har nått stora delar av samhället och snabbat upp anmaningen av det nya namnet. Väldigt många personer från olika organisationer och partier från hela det politiska spektret har på olika sätt hjälpt till att göra detta möjligt. För att undvika risken för politisering av beslutet har vi i samråd med UD försökt att vara återhållsamma med att offentligt peka ut enskilda personer och politiker som på olika sätt varit drivande i frågan. Men vi vill ändå här rikta ett enormt tack direkt till er som på olika sätt har stöttat oss belarusier i denna fråga och vill att ni ska veta att vi minns våra hjältar.

Vi vet att Urban Ahlin redan i mitten av 1990-talet har rest frågan om att Vitryssland borde heta Belarus även på svenska och har därefter stöttat våra initiativ vid flera tillfällen. Utan ditt ställningstagande hade namnfrågan haft betydligt svårare att nå andra svenska makthavare. Ett stort tack för det Urban!

När jag och en grupp då ännu ej formellt organiserade belarusier för 10 år sedan riktade vårt första brev till UD, Språkrådet och Svenska Akademien med vädjan om att ändra namnet, var det utöver Urban Ahlin en hel rad lyhörda opinionsbildare som anslöt sig till vår vädjan. Tillsammans fick vi Svenska Akademien göra ett ställningstagande som för första gången introducerade begreppen “belarusier” och “belarusisk(a)” i det svenska språkbruket, vilket senare banade väg för vad som nu är en officiell benämning.

Tack Amanda Valentin för att du blåste nytt liv i frågan 2012, vilket ledde till en ny dialog med UD och slutligen en introduktion av “Belarus” i UD:s Utrikes namnbok.

Tack Stefan Eriksson, tidigare ambassadör och fenomenal Belaruskännare, för att du var med oss från start och bl a hjälpte till att få till stånd en dialog med UD!

Tack Birgitta Ohlsson för att du ställde en skarp riksdagsfråga till den dåvarande utrikesministern Carl Bildt och gav den därmed återigen Sveriges mäktigastes uppmärksamhet!

Tack Isabel Sommerfeld, en eldsjäl utan motstycke, som hjälpte oss marknadsföra frågan och hålla den vid liv bland alla som lyssnade!

Tack Martin Uggla, nyligen korad till en av biståndsdebattens mäktigaste namn, för att du bestämt och konsekvent har uppmärksammat och argumenterat för namnändringen i dina publikationer och uttalanden!

Tack Fredrik Malm för att du stöttade oss från dag ett och sedan dess insisterat insisterat på användningen av “Belarus” i tal och skrift långt innan det blev “officiellt”. 

Tack Gunilla Davidsson, Peter Elam Håkansson, Tobias Ljungvall, Hannes Persson och Cecilia Wikström för att ni satte era namn under vårt första brev till UD och språkinstitutionerna!

Tack också Sofia Damm, Jakob Forssmed, Tina Acketoft och Caroline Szyber för att ni, i likhet med Birgitta Ohlsson, Fredrik Malm, Urban Ahlin, Maria Nilsson och säkert en och annan av okunskap icke omnämnd riksdagsledamot, i ert riksdagsarbete konsekvent använt “Belarus” istället för “Vitryssland”! Ert språkbruk har lagt en psykologisk grund som har gjort regeringens beslut lättare att absorbera för Sveriges lagstiftare.

Tack Anna Stenvinkel, Sofia Strive och Jakob HedenskogForum Syd samt systerorganisationerna UN Association of Sweden, Young Ukrainians in Sweden, MÄN, X-cons, Föreningen Framtidståget, Hela Sverige Ska Leva, Frilans Syd och övriga medlemmar i nätverket The Swedish Civil Society Network for Eastern Partnership Countries and Russia för att ni har skrivit under vårt upprop till biståndsministern angående namnändringen!

Tack Pia Skagemark och DN:s redaktion, samt Mattias Hermansson och SR:s Kulturredaktion, för att ni vågade vara före er tid och beslutade att sluta med “Vitryssland” i era publikationer redan 2015! 

Tack Nils Håkansson, Fredrik Wadström, Magnus Börjesson och andra publicister som under lång tid har argumenterat för namnändringen i media.

Ett jättestort tack till Maria Nilsson, som sköt den sista pilen genom sin riksdagsfråga till Ann Linde och därmed hjälpte till att tippa den rätta vågskålen genom att markera riksdagens uppmärksamhet på regeringens kommande ställningstagande.

Slutligen, ett enormt tack till Ann Linde och hennes kollegor på UD för att ni på bara några månader genomförde en namnändring som flera tidigare generationer av utrikesdepartement inte har genomfört, trots ihärdiga uppmaningar.

Det finns fler hjältar som inte har varit lika offentliga, och vi är mycket tacksamma till alla så på minsta sätt hjälpt till att leda oss hit. Nu när vi har regeringen och riksdagen på vår sida är drömmen om att våra barn ska slippa bli kallade för “vitryssar” närmare än någonsin. Det återstår att få språkvårdsinstitutionerna att acceptera regeringens namngivning som normerande och utfärda språkliga rekommendationer till resten av samhället. Detta är inte givet, men tack vare alla er är detta numera en kamp i nedförsbacke.

Tack igen för att ni hjälpte oss hit! Vi kommer aldrig att glömma!

Med bästa hälsningar,
Styrelsen för Sveriges Belarusier

Leave a Reply

Your email address will not be published.

© 2020 . Powered by WordPress. Theme by Viva Themes.