Låt Aleksijevitj bli belarusisk i Sverige

Svetlana Aleksijevitj
Foto från nn.by

Bo Löfvendahls spalt “Aleksijevitj lär fortsätta vara vitrysk i Sverige” (http://www.svd.se/i-sverige-lar-svetlana-aleksijevitj-fortsatta-vara-vitrysk/om/svds-sprakspalt)

i gårdagens nummer av SvD har fått ett flertal av oss svenska belarusier att reagera med bestörtning. I spalten rättfärdigar Bo Löfvendahl en fortsatt benämning av folkgruppen belarusier som “vitryssar”. Han hänvisar till gammal svensk språksed och påpekar dessutom att vårt ursprungsland 1991 bytte namn från Vitryska sovjetiska socialistiska republiken till Republiken Vitryssland, vilket inte ger skäl till någon ändring på svenska, eftersom nyckelordet “Vitryssland” förblev detsamma. Detta är antingen en djup okunskap eller ett fruktansvärt hyckleri. Den sovjetiska delrepubliken hette mycket riktigt Vitryska sovjetiska socialistiska republiken (Белорусская Советская Социалистическая Республика / БССР/ Белоруссия). Men efter att Sovjetiska Vitryssland i början av 90-talet deklarerade självständighet, döptes det nya landet om till “ Republiken Belarus” (Республика Беларусь). Det gjordes officiellt genom att parlamentet antog en specialskriven lag som deklarerade den namnändringen – en gängse praktik för f.d. kolonier runt om i världen. Det är just därför som man slutade använda benämningen ”Byelorussia” på engelska och började med ”Belarus”. Att den förändringen inte har speglats i den svenska benämningen är något vi idag försöker problematisera och rätta till. Att svenska språkvårdare gjorde en miss för 24 år sedan är ett väldigt svagt argument för att låta allt vara som det är. När Siam 1948 bytte namn till Thailand var det ingen språksed som hindrade att den ändringen även skedde på svenska.

Vidare resonerar Bo Löfvendahl kring att exonymer är en vanlig företeelse, och att det vore orimligt att kräva att länder ska heta exakt likadant på alla språk. Detta är en väldigt cynisk snedvridning av skälen till vår plädering om att få slippa bli kallade något vi inte känner oss bekväma med. Vi har absolut inget emot att vår folkgrupp kallas något annat på svenska än vad den gör på belarusiska. Vi är endast emot att denna benämning innefattar en benämning på ett annat nu existerande folk. Om Bo Löfvendahl för ett ögonblick försökte sätta sig in i vår situation, hade han med all säkerhet förstått, att det är skillnad på att inte kallas bokstavligen “svensk” och att kallas “blådansk”. Om han i den fantasin dessutom föreställde sig Danmark som en gigantisk och korrupt kärnvapenstat som annekterar delar av sina grannländer, hade han kanske varit mer ödmjuk inför vår vädjan.

 

Yury Kazhura

Julia Lapitskii

Alex Melnikau

Sveriges Belarusier

Michael Sender

VD för Schibsted i Belarus

RSS стужка каментароў да гэтага запісу. TrackBack URI

Leave a Reply