З Новым годам!
З надыходзячым Новым годам, шаноўныя беларусы Швецыі!
Літаральна некалькі гадзін аддзяляюць нас ад наступлення новага 2012 года. Яшчэ адзін год нашага жыцця застаецца гісторыяй.
Для беларускай суполкі ў Швецыі гэта быў другі год з моманту нараджэння. Метафарычна – параўнаючы нас з дзіцем – можна з упэўненасцю сказаць, што мы падняліся на ногі і пачалі хадзіць. Арганізацыя паказала, што рашэнне аб аб’яднанні не было выпадковай справай, і суполка даказала сваё права на існаванне.
Мы пачыналі 2011 год з разважанняў наконт чарговых прэзідэнтскіх выбараў на Беларусі, якія не прынеслі нашай краіне ніякіх паременаў. Больш за тое, многія беларусы, якія выказалі сваю нязгоду з вынікамі выбарчай кампаніі, падвергліся жорсткаму гвалту з боку беларускага рэжыму.
Увесь гэты год мы былі з Вамі, дарагія суайчыннікі, з тымі, хто меў і мае смеласць думаць інакшч, чым думае Лукашэка і яго каманда. Мы падтрымлівалі сем’і тых, хто апынуўся у турме КДБ пасля выбараў 19 снежня 2010. Па меры нашых магчымасцяў мы імкнуліся данесці да шведскіх уладаў і грамадскага супольніцтва нашу заклапочанасць і разуменне становішча на Беларусі.
Мы пашырылі нашы гарызонты ў мінулым годзе тым, што суполка арганізавала сустрэчу ў Стакгольме з нашымі знакамітымі суайчыннікамі Віктарам Шалкевічам, а таксама з Зміцерам Вайцюшкевічам і з яго цудоўнай жонкай Галінай Казіміроўскай, рэгентам хора Канкордыя, і сынам Язэпам. Шчырае дзякуй за магчымасць такіх сустрэч шведскаму амбасадару на Беларусі Стэфану Эрыксану.
Сам амбасадар Стэфан Эрыксан быў таксама госцем суполкі ў красавіку гэта года. Гэта было наша першае знаемства з главой шведскай місіі на Беларусі, якое прайшло на яхце “Блінда” Гіема Касперскі. Напрацягу некалькіх гадзін мы размаўлялі, абменіваліся ўражаннямі адносна падзей на Беларусі. Мы таксама асабіста пачулі цудоўную беларускую мову, якой валодае спадар шведскі амбасадар.
На сустрэчы суполкі ў кастрычніку, прысвечанай нашаму 2-гадоваму юбілею, мы былі шчаслівыя ад таго, што наша Юля Канавалава нарадзіла цудоўную дачку, брата Вольгі Класкоўскай Сашу вызвалілі з турмы КДБ, а Таня Касперскі скончыла сваю дысертацыю. Пэўна, кожнаму з нас есць што адзначыць, сустракаючы 2012 год.
5 лістапада мы традыцыйна былі на могілках і ушанавалі памяць беларуса Васіля Лукашыка, які стаяў у высноваў першай суполкі беларусаў на шведскай зямлі.
Кожны з нас – сяброў суполкі – рабіў нешта добрае накарысць нашай краіны. Нехта зрабіў больш, нехта меньш. Хто колькі мог. Мы будзем рабіць гэта і ў наступным годзе. Мы будзем радавацца за ўсе перамогі беларусаў і хвалявацца за праблемы. Спадзяемся, што іх будзе менш, чым у 2011.
Са святам вас, дарагія беларусы, з Новым годам! Здароўя і моцы вам і шчаслівага года!
Юры Кажура, Сташыня Рады, Стакгольм, 31 снежня 2011 года.
Незвычайны літаратурны марафон у падтрымку перамен на Беларусі
19 снежня 2011 года споўнілася гадавіна паслявыбрачых рэпрэсіяў на Беларусі. Дзень, безумоўна гістарычны – упершыню ў небывалых маштабах беларусы на плошчы Незалежнасці паказалі Лукашэнку, што часы так званай маўчлівай беларускай “талерантнасці” і згоды скончыліся.
У Стакгольме ў гэты дзень мы сталі сведкамі незвычайнай акцыі. Па інціятыве вядучых грамадскіх дзячоў Швецыі тут, на центральнай плошчы Медборгаpплатцен, што на Сёдермальме, у паўдневай частцы шведскай сталіцы, на працягу 12 гадзін прайшла нон-стоп акцыя салідарнасці з нашымі суайчыннікамі, якія жадаюць пераменаў у нашай краіне. Тэксты беларускіх пісьменнікаў і паэтаў чыталі на беларускай, шведскай і ангельскай мовах вядомыя палітыкі, пісьменнікі і журналісты Швецыі.
Вельмі прыемна адзначыць, что сярод удзельнікаў былі і сябры беларускай суполкі “Sveriges Belarusier”.
Адкрыў чытанні старшыня шведскага ПЭН Ула Лашмо (Ola Larsmo). У спісе ўдзельнікаў – міністар культуры Швецыі Лена Адельсон Лільероц (Lena AdelsohnLiljeroth), выканаўчы сакратар сацыял-дэмакратычнай партыі, сябра парламэнта Швецыі Карын Йэмцін (Carin Jämtin). Прагучалі творы шэрага беларускіх аўтараў. Шведская пісьменніца Астрыд Тротцыг (Astrid Trotzig) чытала творы Валянціны Аксак, пісьменніца Марыя Мудыг (Maria Modig) творы Святланы Алексіевіч і Артура Клінава, Леннарт Нурдфош (Lennart Nordfors) – кавалак з апавядання Васіля Быкава “Афганец”, журналіст і арганізатар акцыі Марыя Сёдербэрг (Maria Söderberg) – вершы Алеся Разанава.
З сяброў беларускай суполкі Швецыі ў акцыі бралі ўдзел Юлія Лапіцкі, ДзмітрыПлакс, Лана Віллебранд, Юры Кажура і Андрэй Катлярчук. Падчас акцыі адбылася прэзентацыя новага зборніка сучаснай беларускай паэзіі і прозы на шведскай мове “Språket som svalan bor i dess hjärta” (Мова, як тая ластаўка, што жыве ў іх сэрцы) пад рэдакцыяй Марыі Сёдербэрг і Дзімтрыя Плакса.
Адначасова сябры суполкі пачалі кампанію па падпісанню навагодніх паштовак палітычным вязьням Беларусі.
Гэта быў сапраўды маштабны і вельмі незвычайны марафон. Ён паказаў, што ўвага шырокіх колаў шведскай грамадскасці да лёсу нашай краіны не толькі не памяньшаецца, але, насупраць, становіцца больш актыўнай і прымае новыя формы. Спецыяльны дзякуй за гэта Марыі Сёдербэрг, якая напрацягу 12 гадзін, нягледзячы на снег, дождж і халоднае надвор’е, была пастаянна з удзельнікамі акцыі.
Мы ўсе з Вамі, шаноўныя суайчыннікі, хто быў і працягвае выходзіць на плошчы і іншыя астраўкі незалежнасці нашай Беларусі… Мы з Вамі сэрцам і душой.
Акцыя па падпісанню паштовак працягваецца. Усe, хто жадае далучыцца да нас, звяртайцеся, калі ласка, да суполкі праз наш сайт.
Юрась Кажура, старшыня Рады суполкі,
Андрэй Катлярчук, сябра Рады.
Пасол Беларусі ў Швецыі выкліканы ў МЗС гэтай краіны
Пасол Беларусі ў Швецыі Андрэй Грынкевіч 23 чэрвеня выкліканы ў Міністэрства замежных спраў гэтай краіны.
Як паведамляе сайт МЗС Швецыі, пасол выкліканы ў сувязі з інцыдэнтам са шведскім дыпламатам, якога праваахоўныя органы Беларусі спрабавалі затрымаць у Мінску вечарам 22 чэрвеня падчас акцыі маўклівага пратэсту.
У пасольстве Беларусі ў Стакгольме пацвердзілі факт запрашэння Грынкевіча ў шведскі МЗС, але ўдакладнілі, што сустрэча пакуль не адбылася.
У пасольстве Швецыі ў Мінску інцыдэнт са сваім супрацоўнікам не каментуюць. Паводле даных шведскай газеты Aftonbladet, супрацоўнікі беларускіх праваахоўных органаў спрабавалі затрымаць другога сакратара пасольства Швецыі Дэвіда Эмтэстама. Фатаграфія, на якой бачная спроба затрымання дыпламата, ужо абляцела ўвесь свет. Эмтэстама адпусцілі пасля таго, як ён прад’явіў свае дакументы.
Дэвід Эмтэстам цяпер фактычна кіруе пасольствам Швецыі ў Мінску, бо пасол Стэфан Эрыксан знаходзіцца ў адпачынку.
Vitryskt mörker blir allt djupare
Europas sista diktatur. Kilometerlånga köer utanför växlingskontor, kaos på bensinstationer, tomma hyllor i mataffärer… Den politiska krisen i Vitryssland har nu följts av en ekonomisk kris som hotar att lamslå landet. President Lukasjenkos svar är att än hårdare trycka ned oppositionen.
Chefredaktör Svetlana Kalinkina har under lång tid kämpat hårt för att kunna fortsätta ge ut sin tidning Narodnaja Volja, som är en av två oberoende tidningar. Men förutom den journalistiska kampen har nu hon, liksom övriga vitryssar, fått en ekonomisk kris att hantera.
–Paniken blir värre dag för dag. Varorna i våra mataffärer tar slut men myndigheterna säger att allt är bra och vidtar inga adekvata åtgärder. Det är mycket svårt att sia om framtiden, säger Svetlana Kalinkina på telefon från Minsk.
Jakten på utländsk valuta har lett till tumultartade scener utanför växlingskontor som fortfarande haft dollar eller euro att sälja. I förra veckan tog den vitryska Nationalbanken konsekvensen och genomförde en devalvering. Över en natt ändrades kursen på en dollar från 3155 rubel till 4930 rubel. Ett fall på 56,3 procent, vilket är det värsta kursfallet i världen på drygt 20 år. På svartabörsmarknaden kunde köpare få betala både 6000 och 7000 rubel för en dollar.
Den ekonomiska krisen borde bädda för fortsatta demonstrationer och även strejker i protester mot den diktatoriske presidenten Alexander Lukasjenko, men än så länge har det inte hänt.
–Visst skulle Lukasjenkos motståndare kunna slå mynt av situationen. Oppositionen har dock byggt på viktiga, starka ledare och dessa sitter numera i fängelse. Dessutom råder rädsla och skräck i hela samhället, vilket gör människor passiva, säger Martin Uggla, ordförande i Östgruppen som bevakar demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland.
Efter presidentvalet den 19 december i fjol, då tiotusentals människor på valnatten demonstrerade mot ett riggat valresultat, har situationen blivit mardrömslik för Lukasjenkos politiska motståndare. De har häktats och misshandlats, och den senaste månaden har många dömts till hårda straff. Värst drabbade är Nikolaj Statkevic (sex års fängelse), Dmitrij Uss (fem och ett halvt år) och Andrej Sannikov (fem år) – tre av oppositionens starkaste kandidater i presidentvalet.
Trion dömdes till fängelse i ”sträng regim” och brotten var att de deltog och påstods ha arrangerat demonstrationen på valnatten. Förklaringen till de mycket hårda straffen är sannolikt att alla tre gick till hårda personliga angrepp mot Lukasjenko under presidentvalskampanjen.
En annan profil i valet, Vladimir Nekljajev, fick bara två års villkorlig dom. Nekljajev arresterades dock redan på väg till demonstrationen och myndigheterna hade därför svårare att fälla honom för delaktighet. Överlag har dock bevisningen under rättegångarna varit väldigt svag.
De internationella protesterna mot Lukasjenkos regim har varit högljudda – men verkningslösa. EU beslöt i januari att frysa 117 vitryssars tillgångar och dessutom förbjuda dem att besöka något EU-land. Listan toppas av president Lukasjenko och där finns också valkommissionens ordförande Grigorij Vasilevitj, chefen för KGB Vadim Saijtsev, inrikesministern Anatolij Kolesjov och många av dessa mäns närmaste medarbetare. EU:s utrikeschef Catherine Ashton har kallat det ”oacceptabelt att ha politiska fångar i Europa på 2000-talet”.
Det har dock inte varit några ekonomiska sanktioner mot diktaturstaten, och därför har Lukasjenko svårt att skylla den ekonomiska krisen på utlandet eller på oppositionen. Presidentens enda utväg för att skaffa pengar och lösa krisen ser nu ut att vara en vädjan till den mäktiga grannen i öst. Och Ryssland har säkert inget emot det rådande krisläget. Makthavarna i Moskva har nämligen länge försökt komma åt några intressanta vitryska företag, framför allt Baltransgas, vilket transporterar rysk gas till EU.
Ryska Gazprom äger redan 50 procent av Baltransgas och resterande 50 procent uppges Vitryssland vara berett att sälja för motsvarande omkring 15 miljarder kronor. Premiärminister Vladimir Putin uttryckte i förra veckan intresse för köpet.
Lukasjenkos förhandlingsläge är inte speciellt gynnsamt. Med sitt agerande efter presidentvalet har den vitryske presidenten bränt alla broar för ett närmare samarbete med Väst och därmed möjligheten till lån från exempelvis Internationella valutafonden IMF.
För att kunna sitta kvar behöver han alltså sälja ut sitt land till Ryssland samtidigt som han förtrycker den egna befolkningen. Frågan är dock om även Lukasjenko, liksom diktatorer i Nordafrika, når en gräns där människor inte längre har något att förlora och därför går ut på gatorna och protesterar.
Jan Blomgren
08-13 56 20 jan.blomgren@svd.se
Пікет салідарнасьці зь беларускімі палітвязьнямі ў Стакгольме
Сёньня ў цэнтры Стакгольма адбыўся пікет салідарнасьці зь беларускімі палітвязьнямі. Сярод выступоўцаў былі дэпутаты швэдзкага парлямэнту ад розных партый, а таксама кіраўнік швэдзкай ініцыятывы за дэмакратыю і правы чалавека Östgruppen — Марцін Угла.
У сваім выступе Марцін Угла патрабаваў тэрміновага вызваленьня ўсіх беларускіх палітзьняволеных. Ён таксама прапанаваў, каб ЭЗ дзеля ўзмацненьня ціску на беларускія ўлады ўвёў кропкавыя эканамічныя санкцыі.
Info Belarus kräver att Telia Sonera ser över sin verksamhet i Belarus
Telia Sonera har nyligen lanserat ett nytt varumärke och vill med det förmedla en känsla av modernitet, nytänk och framtidstro. Man berättar stolt om sitt arbete för att skydda sina kunders integritet, för att hjälpa människor att kommunicera tryggt, enkelt, effektivt och miljövänligt.
Telia Sonera står bland annat som delägare till det turkiska bolaget Turkcell, vilket i sin tur äger 80% av telekombolaget Life i Belarus. 20% ägs av president Lukasjenka själv.
Lukasjenka är ökänd för sina hårda metoder där man i åratal har fängslat, misshandlat, torterat och kidnappat oppositionella. Valet i december 2010 inledde en mardröm av våld och förföljelser vilken ännu är långt ifrån över.
- Den belarusiska regimen utgör den sista diktaturen i Europa, men lever desto mer upp till epitetet genom sin hårdföra inrikespolitik som på sistone gått från auktoritär till allt mer utpräglat totalitär. Ett mycket viktigt redskap i regimens ansträngningar att värna makt- och terrorbalansen gentemot det egna folket är en mycket omfattande massövervakningsapparat direkt kopplad till den belarusiska underrättelsetjänsten KGB, säger Info Belarus samordnare Isabel Sommerfeld.
Genom omfattande avlyssning, övervakning och massdatalagring jagar regeringen såväl oppositionspolitiker som journalister. Under de senaste månaderna har presidentkandidater från valet 2010 berättat om hur KGB torterat dem och hotat att mörda familjemedlemmar. I rättegången mot presidentkandidaten Andrei Sannikov visade det sig att hans telefonsamtal avlyssnats under hela valkampanjen, samt att dessa stod till grund för att döma Sannikov till 5 års fängelse.
Regimen har spårat de som befann sig vid torget och protesterade mot valfusket i Minsk den 19 december, genom att ha begärt ut en förteckning över dessa, från bl.a. telefonnätet som Telia Sonera är delägare till. De övervaknings- och spårningssystem, samt den massdatalagring Lukasjenka använder sig av är kopplade till Telia Soneras verksamhet i Belarus och de tekniska verktygen har fri tillgång till Telia Soneras nät.
- Genom sitt samarbete med Lukasjenka bidrar Telia Sonera till de brott mot mänskliga fri- och rättigheter som regimen gör sig skyldig till dagligen. Det är inte svårt att hävda att Telia Soneras stolta uttalanden om säker och trygg kommunikation inte gäller folket i Belarus. Vi kräver att Telia Sonera omedelbart ser över sitt agerande i landet. Ett bolag som till stor del ägs av den svenska staten och därmed av svenska skattebetalare ska inte direkt samarbeta med regimer som styr genom politisk förföljelse, hot, våld och tortyr, säger Isabel Sommerfeld.
Torsdagen den 19 maj klockan 11.30-12.30 hålls en manifestation för mänskliga fri- och rättigheter i Belarus på Sergels Torg i Stockholm. Manifestationen arrangeras av Info Belarus i samarbete med Silc och Östgruppen. Samtidigt kommer en artikel av presidentkandidaten Ales Michalevich att publiceras på infobelarus.nu, där han berättar om tortyren i KGB:s fängelse. Det är dags att bryta tystnaden kring övergreppen och förföljelserna i Belarus. Vi hoppas att Telia Sonera även tar sitt ansvar och upphör med sitt stöd till diktaturen.
För frågor och vidare information, kontakta:
Isabel Sommerfeld, samordnare.
0707-292188 / infobelarus.sweden@gmail.com
www.infobelarus.nu
twitter.com/info_belarus
Människorättsnätverket Info Belarus arbetar med att uppmärksamma situationen och den politiska utvecklingen i Europas sista diktatur, Belarus (Vitryssland). Med vår informationskampanj vill vi också stärka intresset bland journalister, politiker och allmänheten. Läs mer: www.infobelarus.nu.
Vitrysslands domar upprör i väst
Pappa fick fem års fängelse i går. Mamma ska dömas i morgon.
När lille Daniil – son till två av Vitrysslands mest kända oppositionella – fyllde fyra år i dag låg feststämningen på is.
- Se efter mina kära! ropade pappa Andrej Sannikov, 57, i rättssalen innan han fördes bort.
I december var han en av de oppositionskandidater som inte bara ställde upp mot diktatorn Aleksandr Lukasjenko i presidentvalet, utan också efteråt försökte demonstrera mot valfusk och oegentligheter.
Det slutade med hundratals gripanden och rättegångar med anklagelser om organiserade oroligheter, våld och förstörelse. Sannikov fick fem års fängelse i lördags. Hustrun Irina – Minsk-medarbetare i den regimkritiska ryska tidningen Novaja Gazeta – riskerar två års villkorligt fängelse när hennes dom faller på måndagen.
- De har gett Danik en present – de har tagit hans far. Det här är absurt, vi har ingen rättvisa, bara en person som avgör andras öde som han vill, sade Sannikovs mamma Alla, 78, efter domen enligt AFP.
Domarna får hård kritik från EU.
”En klar påminnelse om den tydliga försämringen vad gäller respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer i Vitryssland”, sade EU:s utrikesansvariga Catherine Ashton i ett uttalande i lördags.
Aleksandr Lukasjenko – 79,65 procent av rösterna – omvald för en fjärde mandatperiod.
Andrej Sannikov – 2,43 procent av rösterna – dömd till fem års fängelse för organiserande av massoroligheter.
Jaroslav Romantjuk – 1,98 procent av rösterna – fördömde övriga oppositionella och vittnade mot dem i rätten.
Grigorgij Kostusiov – 1,97 procent av rösterna – vittnade för kollegor i rätten, vräkt från sitt partihögkvarter.
Vladimir Nekljajev – 1,78 procent av rösterna – inväntar dom.
Viktor Teresjtjenko – 1,19 procent av rösterna – förhörd, men inte gripen och åtalad.
Vitalij Rymasjevskij – 1,09 procent av rösterna – inväntar dom.
Nikolaj Statkevitj – 1,05 procent av rösterna – inväntar dom.
Ales Michalevitj – 1,02 procent av rösterna – i landsflykt.
Dmitrij Uss – 0,39 procent av rösterna – inväntar dom.
Stockholm TT
Дні культуры Швецыі: канцэрты, выставы, чытанні, кіно
З 13 мая па 11 чэрвеня Пасольства Швецыі праводзіць шэраг мерапрыемстваў у рамках Дзён культуры Швецыі ў Беларусі’2011.
Культурныя мерапрыемствы будуць праходзіць не толькі ў Мінску, але і ў іншых гарадах Беларусі — Полацку, Пінску і Брэсце.
Прапануем вашай увазе праграму мерапрыемстваў.
Сольны канцэрт фолк-гурту «Hedningarna»
13 мая а 19-й гадзіне ў Палацы культуры ветэранаў (вул. Я. Купалы, 21) адбудзецца сольны канцэрт фолк-гурту «Hedningarna» (у перакладзе з шведскай мовы — «паганцы», «язычнікі»). Гурт заснаваны ў 1987 г. Музыка гурту спалучае традыцыйнае гучанне народных інструментаў з электронным гучаннем. Кошт квіткоў: 25.000 — 40.000 рублёў
Майстар-клас з удзелам шведскага гурту і беларускага гурту «Ветах» будзе праведзены для студэнтаў Белдзяржуніверсітэта культуры і мастацтваў а 10-й гадзіне.
Выстава карыкатуры «Сам-насам з кліматам»
У Музеі сучаснага выяўленчага мастацтва (пр-т Незалежнасці, 47) з 17 мая па 11 чэрвеня 2011 праводзіцца шведска-беларуская выстава карыкатуры «Сам-насам з кліматам». Гэты праект мае экалагічны ўхіл, стартаваў у верасні 2010 у Ісландыі, вандраваў па Балканах, Малайзіі, Сірыі, Латвіі І Расіі.
Шведска-беларускі паэтычна-музычны праект «Чара»
1 чэрвеня а 19-й гадзіне ў Палацы культуры ветэранаў (вул. Я.Купалы, 21) адбудзецца прэзентацыя шведска-беларускага музычнага праекту «Чара» ў выкананні Змітра Вайцюшкевіча і «WZ-Orkiestra». «Чара» — пакладзеная на музыку вершы вядомых шведскіх паэтаў Катарыны Фростэнсан, Крыстофера Леандуэра і Кенэта Клемэтса. Перакладалі вершы не менш вядомыя беларускія паэты і перакладчыкі Рыгор Барадулін, Алесь Разанаў і Дзмітры Плакс.
Шведска-беларускія літаратурныя чытанні
2 чэрвеня а 18-й гадзіне ў актавай залі філалагічнага факультэта БДУ (вул. К.Маркса, 31) адбудуцца Шведска-беларускія літаратурныя чытанні з удзелам Катарыны Фростэнсан, Улы Лашму, Ульфа Старка, Аксаны Спрынчан, Усевалада Сцебуракі, Алеся Пашкевіча і Віктара Шалкевіча (вядоўца). Уваход вольны.
3 чэрвеня а 18-й гадзіне адбудуцца Шведска-беларускія чытанні ў Пінску на базе Палесскага драматычнага тэатра (вул. В. Харужай, 10). Уваход вольны.
4 чэрвеня а 19-й гадзіне адбудуцца Шведска-беларускія чытанні ў Брэсце на базе Брэсцага дзяржаўнага абласнога цэнтра юнацкай творчасці (вул. Маскоўская, 123).
Шведскі камерны хор Святога Юханеса і хор «Concordia» у Мінску і Полацку
3 чэрвеня а 19-й гадзіне ў малай залі Белдзяржфілармоніі (пр-т Незалежнасці, 50) адбудзецца канцэрт Шведскага камернага хора Святога Юханеса і хора «Concordia» (г. Мінск).
Камерны хор Святоха Юханеса заснаваны ў Стакгольме Карын Олдгрэн у 2002 г.
Хор «Concordia» створаны ў Мінску ў 2007 г. у ІТ-кампаніі «IBA».
4 чэрвеня а 17-й гадзіне выступяць шведскі камерны хор Святога Юханеса і хор «Concordia» (г. Мінск) у канцэртнай залі Сафійскага сабору. Адрас: г. Полацк, вул. Замкавая, 1
Фестываль шведскага кіно
З 7 па 10 чэрвеня ў кінатэатры «Цэнтральны» адбудзецца паказ шведскіх фільмаў апошняга дзесяцігоддзя.
7 чэрвеня
«Дзяўчынка»
Меладрама. 2009 г. 96 хв. Рэжысёр Фрэдрык Эдфельт.
На адным хутары 10-гадовая дзяўчынка (Бланка Энгстром) робіць першыя крокі з дзяцінства ў свет дарослых. Калі бацькі ад’язджаюць працаваць у Афрыку, яна бавіць лета ў сваёй багемнай цётухны…
8 чэрвеня
«Падпарадкаванне»
Дакументальны фільм. 2010 г. 87 хв. Рэжысёр Стэфан Ярл.
Фільм расказвае пра «хімічнае» грамадства, якое мы будуем пачынаючы з Другой сусветнай вайны. Тады чалавецтва выкарыстоўвала мільён тон хімікатаў штогод, а сёння ўжо ў 500 разоў больш…
9 чэрвеня
«Добраахвотна-прымусова»
Драма. 2008 г. 98 хв. Рэжысёр Рубен Эстлунд.
Некалькі пасажыраў выпадкова робяцца закладнікамі кіроўцы. Добраахвотна-прымусова пераплятаюцца паміж сабой сюжэтныя лініі, аб’яднаныя агульным для ўсіх персанажаў жаданнем выйсці за межы штодзённага жыцця, парушыць забароны.
10 чэрвеня
«Сумнеўна»
Меладрама. 2008 г. 75 хв. Рэжысёр Марыя Блум.
Міра — крутая і незалежная жанчына, якая жыве дзеля сваёй кар’еры ў СМІ. Але аднойчы яна трапляе ў поле зроку Купідона, які падсунуў ёй не вельмі сучаснага суседа…
Пачатак сеансаў — 19.00.
Фільмы дэманструюцца на мове арыгінала з беларускімі субтытрамі.
