Om namnets ursprung

Om namnets ursprung

Rus / Rutenien

”Belarus” är en vidareutveckling av den historiska områdesbenämningen ”Biela Rus’”, på samma sätt som ”Sverige” är en vidareutveckling av ”Svea rike”. Rus (även känt som Rutenien) har varit en benämning på ett väldigt geografiskt område i östra Europa sedan mitten av 800-talet. Det finns flera teorier gällande ursprunget av ordet ”rus”. Under en period mellan 800- och 1100-talen var Rutenien synonymt med ett feodalt rike med säte i Kiev, mer känt som Kievriket. Riket bildades efter en sammanslagning av flera furstendömen, som tros initialt ha styrts av varjager (svear), vilka kallades för ”ruser” och därmed gav upphov till namnet Rus. Den populäraste av teorierna hävdar att den benämningen antingen syftar på svearnas hemmatrakter i Roslagen eller på en slavisk anpassning av det finska namnet för svear ”Ruotsi”. Det finns även andra teorier, bland annat att ”rus” härstammar från det grekiska ”rhos” (röd) – flera bysantinska och arabiska skrifter nämner att ruserna var röda, men det är oklart exakt vad som kunde ha skapat det intrycket, hårfärgen eller solbrännan på bleka rusiska ambassadörer i solheta Bysans. Även bysantinska källor tenderar dock att förväxla ruser och svear, vilket tyder på svearnas frekventa närvaro i Rutenien.

Karta över 1100-talets Kievriket (Rus / Rutenien). (c) Encyclopaedia Britannica

Efter Ruteniens sammanbrott på 1100-talet har området kommit att ingå i flera nya stater. Större delen ingick i Storfurstendömet Litauen, de sydvästra delarna – i Polen och Ungern, medan de östra vassaliserades av Gyllene Horden. Men begreppet Rus/Rutenien användes fortsatt som områdesbeteckning och beteckningen ruser/rutener/rusiner har levt kvar som folkbeteckning inom dessa stater i århundraden därefter. Dessa beteckningar återfinns på kartor från renässansen till så sent som 1900-talet. Ättlingar till det rutenska urfolket befolkar fortfarande regionen Transkarpatien i västra Ukraina samt delar av Ungern och Slovakien. Etymologiskt härstammar även namnet “Ryssland” från Rus, vilket ofta skapar sammanblandningar mellan begreppen och är en trolig orsak till att Belarus har en gång i tiden fått beteckningen “Vitryssland” på svenska.

En karta över 1300-talets Polen och Litauen från 1908 där Rus betecknar ett geografiskt område som idag sträcker sig över sydvästra Belarus och västra Ukraina.

Biela / Alba

Härkomsten av prefixet ”Bela” är ännu mer svårspårad. Den vanligaste tolkningen är att det betyder ”vit”, även om det finns andra teorier. Området som idag omfattar nordöstra Belarus har betecknats som ”Vitrutenien” (Ruthenia Alba) på romerska och engelska kartor sedan 1400-talet. Att andra delar av Rutenien betecknades som Svartrutenien och Rödrutenien stärker teorin om att ”Bela” betyder just ”vit” i slavisk översättning. Det är dock inte alls klart vad färgen syftar på och här finns ett otal teorier. Vissa menar att ”vit” syftar på att den delen av Rutenien inte ockuperades av mongolväldet under 1100-1300-talen, andra tror att det syftar på belarusiernas vita nationalkläder och ljust hår. En annan teori är att man på så vis skilde de kristnade ruserna från hedningarna. En ytterligare teori hävdar att Vitrutenien helt enkelt är en beteckning på den rusiska delen av storfurstendömet Litauen, som grundades 1236 av baltiska furstar. Ordet ”balt” betyder nämligen ”vit” och dagens Belarus har varit en del av Litauen ända fram till 1791 då unionsstaten Polen-Litauen absorberades av Ryska Imperiet.

Polsk karta från 1927 illustrerar områden som under den tiden befolkades av rutener (rusini) och vitrutener (bialorusini).

Den baltiska delen av forna Litauen förklarade sin självständighet från Ryska Imperiet 1918 under namnet ”Litauen”. Senare samma år förklarade även den rutenska/rusiska delen självständighet som ny folkrepublik, men fick då hitta sig ett nytt namn, vilket blev områdesbeteckningen “Vitrutenien”, som på lokalmålet kallades ”Bielarus’” (Беларуская Народная Рэспубліка).

En karta från 1918 över den nybildade Vitrutenska Folkrepubliken, här med den franska benämningen “Ruthenie Blanche”.

Republiken blev kortlivad, och efter efter Röda arméns intåg bildades en sovjetrepublik på samma område. Den bar i stort sett samma namn (Беларуская Савецкая Сацыялістычная Рэспубліка), men betecknades ofta på ett modernare vis som ”Belorussia”. Det landet kom att kallas “Vitryssland” på svenska. När Vitryssland förklarade sin självständighet från Sovjetunionen 1991 ville man gå tillbaka till rötterna och ändrade officiellt namnet tillbaka till “Belarus” – en viktig ändring som tyvärr inte har speglats i det svenska språket förrän 2019.

© 2020 . Powered by WordPress. Theme by Viva Themes.